Så fungerar tillväxtkurvor
Ansvarsfriskrivning
Den här webbplatsen är ett privat hobbyverktyg och ger inte medicinsk rådgivning. Kurvorna bygger på de svenska tillväxtreferenserna men är digitalt avlästa från de publicerade kurvorna och kan avvika något från originalen som används inom barnhälsovården. Resultaten kan vara felaktiga och får inte användas för att ställa diagnos, fatta beslut om behandling eller ersätta en bedömning från BVC, skolhälsovården, läkare eller annan vårdpersonal. Vi tar inget ansvar för beslut som fattas utifrån informationen här. Är du orolig för ditt barns tillväxt – kontakta alltid BVC, skolsköterskan eller 1177 Vårdguiden. Vid akut sjukdom, ring 112.
Vad är en tillväxtkurva?
En tillväxtkurva visar hur längd och vikt brukar utvecklas hos friska barn i en viss befolkning. Kurvorna tas fram genom att mäta många barn under uppväxten. I Sverige används referenser baserade på svenska barn, och flickor och pojkar har egna kurvor eftersom de växer olika – särskilt i puberteten.
Medelvärde, SD och percentil
Den mittersta linjen är medelvärdet för barn i en viss ålder. Linjerna runt omkring visar standardavvikelser (SD) – ett mått på hur mycket barn normalt skiljer sig åt.
- Ungefär 68 % av barnen ligger mellan −1 och +1 SD.
- Ungefär 95 % ligger mellan −2 och +2 SD.
- En percentil anger hur många procent som är mindre. 75:e percentilen betyder att ca 75 % av jämnåriga är kortare/lättare.
Så läser du längdkurvan och viktkurvan
Ett enskilt mätvärde säger ganska lite. Det som oftast är intressant är hur barnet följer sin egen kurva över tid. Många barn ligger stabilt en bit över eller under medel hela uppväxten – det är helt normalt och beror ofta på föräldrarnas längd. Vårdpersonal tittar framför allt efter om barnet byter kanal, alltså tydligt korsar linjer uppåt eller nedåt.
Felkällor
- Mätfel – små barn mäts liggande, större stående, och ett par centimeter hit eller dit är vanligt.
- Vikt varierar under dagen, med kläder, mat och sjukdom.
- För tidigt födda barn bedöms ofta med korrigerad ålder.
- Puberteten startar vid olika åldrar, vilket gör kurvorna extra spridda i tonåren.
Källor och vidare läsning
Referensvärdena senast uppdaterade 2026-10-16.
- Barnläkarföreningen (endokrinologi och diabetes) – Tillväxtkurvor för nedladdning
PC PAL-kurvorna 0–2, 2–7 och 5–18 år för flickor och pojkar, som värdena på den här sidan är avlästa från.
- Rikshandboken barnhälsovård – Tillväxt
Nationellt kunskapsstöd för BVC om hur längd, vikt och huvudomfång mäts och bedöms.
- 1177 – Barns tillväxt och utveckling
Regionernas vårdguide med information till föräldrar.
- Wikland KA m.fl. (2002), Acta Paediatrica
”Swedish population-based longitudinal reference values from birth to 18 years of age for height, weight and head circumference” – underlaget till de svenska tillväxtkurvorna.
- WHO Child Growth Standards
Världshälsoorganisationens internationella tillväxtstandarder för barn 0–5 år.